Den korrekta propellerstorleken till din båt och motor är baserad på fullgas. Det maxvarvtal som rekommenderas för din motortyp finner du normalt i motorns bruksanvisning. Välj den propellertyp och storlek som ger din båt maximal prestanda när motorn arbetar inom rekommenderat varvtalsområde. Korrekt propellerstorlek förhindrar övervarvning av motorn men låter fortfarande motorn nå minsta varvtal för maxeffekt.

Använd din nuvarande propeller för att mäta vilket maximalt varvtal du uppnår. Om du under detta test överskrider rekommenderat maxvarvtal, öka inte gaspådraget. Om du under testet kan övervarva motorn måste du öka propellerns stigning. En ökning av stigningen med 2¨ minskar varvtalet med ungefär 300-400 RPM. Om du inte uppnår rekommenderat varvtal minskar du stigningen för att öka varvtalet. Att byta från en ocuppad till en cuppad propeller kommer också att minska varvtalet. Den cuppade propellern i samma diameter och med samma stigning reducerar varvtalet med ungefär 200 RPM.

Propellerns diameter får man fram genom att mäta avståndet från propellernavets centrum till ena bladets ytterkant multiplicerat med två. Mäts i tum. Det är lätt att tro att ju större propeller desto bättre. Så är det inte. Enkelt sammanfattat ger en stor diameter, stor vattenmassa som ger stor dragkraft.

En propeller med en mindre diameter har mindre motstånd att jobba mot och med en högre stigning förbättrar detta toppfarten. Dragstyrkan och accelerationen däremot blir bättre av en större diameter och mindre stigning. Båda dessa alternativ kan resultera i samma toppvarv för motorn, men kan ge helt olika egenskaper för båten. Diametern är två gånger avståndet från navets mitt till spetsen på bladet. Det kan även beskrivas som diametern av den cirkel som spetsarna på propellern utgör när den roterar. Diametern är det första numret som anges i en propellerbeskrivning.

Stigningen är den teoretiska sträcka propellern tillryggalägger per varv. Har en propeller 20 tum tar den sig 20 tum framåt på ett varv. Teoretiskt sätt gör en högre stigning så att båten rör sig en längre sträcka i vattnet per rotationsvarv. Detta är dock i teorin eftersom det finns yttre påverkan som bromsar såsom vattnet. Detta kallas slip. När du drar full gas skall motorn arbeta sig upp till maxvarvtalet där den jobbar mest effektivt. Varvar din motor för mycket på full gas så har du sannolikt en för liten propeller eller en propeller med för liten stigning. Varvar den för lite har du antagligen en för stor propeller eller en med för kraftig stigning.

Cuppning - Den skålformade kanten på propellerbladet som samlar ihop vattenstrålen och fokuserar den till ett smalare flöde. Många av dagens propellrar har en cup på propellerbladets bakkant. Det kan beskrivas som en kurvad ¨läpp¨ som ger propellern ett bättre grepp i vattnet, vilket medför en reducerad ventilation, slirning och i de flesta fall en bättre acceleration. Detta fungerar bra även då motorn är kraftigt hissad och brukar då resultera i högre toppfart.

Rake är det gradtal propellerbladen lutar framåt eller bakåt i relation till navet. Raketalet kan påverka vattenflödet genom propellern och påverkar båtens prestanda. Bakåtlutad rake hjälper till att trimma båtens stäv uppåt, vilket oftast resulterar i mindre våtyta och därmed högre toppfart. En rake formar bladen till en kon och ser till att koncentrera vattenstrålen, eftersom den förhindrar vatten att läcka ut radiellt.

Den propellern som sitter på som standard är oftast i aluminium, och den är anpassad för ett ganska brett användningsområde. Dvs att den fungerar tillfredsställande i de fletsa situationer. Dom är även prisvärda vilket känns bra om man kör båt i grunda områden med mycket sten och bös. Nackdelarna är bla korrosionskänslighet och prestanda. Är du ute efter en standard ersättningspropeller som kommer göra jobbet bra är en trebladig aluminiumproppeller rätt val (Under 100hk).

Vill man få ut det mesta av sin propeller ska man kika på en propeller av stål. Den finns i en uppsjö av olika varianter vilket möjliggör optimering av båten för fart och ekonomi. Stål är styvare än aluminium vilket ger bra prestanda då den håller formen bättre under hög belastning. Även på mindre utombordare från ca 40hk kan man märka en skillnad i både ekonomi och båtens fartresurser men skillnaden blir som störst på större utombordare. Ett tips är att montera din utombordare någon tum högre om du använder en propeller i rostfritt stål.

Plast och kompositmaterial är inte så vanligt i propellrar, men förekommer. Fördelen är att det inte korroderar, men materialet flexar och tål därför inte lika hög belastning som metaller. Ofta är propellerbladen justerbara eller utbytbara och kan därför enklare nå sin optimala verkningsgrad.

Brons är vanligt till deplacementsbåtar och halvplanande motorbåtar med rak propelleraxel, men inte till utombordare och drev.

På inombordare samt större utombordare får man bäst ekonomi och de bästa köregenskaperna med en 4-bladig propeller. Det är svårt att säga var gränsen för en "större" utombordare går, då det är relativt till båtens storlek och vikt. Fördelarna med 4-bladiga propellrar är bland annat:

   • Bättre manövrering
   • Bättre acceleration
   • Mindre vibrationer
   • Lägre planingströskel
   • Bättre grepp
   • Möjlighet att köra båten i plan vid lägre hastighet

Ventilation uppstår när luft från vattenytan eller avgaser sugs in till propellerbladen. Detta medför att båtens hastighet sänks och varvtalet stiger snabbt. Ventilation kan uppkomma på grund av en snäv sväng, en väldigt högt monterad motor eller övertrimning av motorn.

Kavitation är ett fenomen som uppstår när vattnet bildar ånga eller kokar beroende på en extrem tryckminskning på baksidan av propellerbladet. Stark kavitation kan orsaka fysiska skador på propellerns bladytor. Det finns flera orsaker till kavitation: dålig överensstämmelse mellan propellertyp och användningsområde, felaktig stigning eller skador på propellerbladens kanter m.m.

Developed Area Ratio, som är ett mått på hur stor bladarean är. Alltså hur stor del av cirkeln som är fylld om man tänker sig att man plattar ut propellerbladen till en talrik. En normal 3-bladig propeller brukar då fylla upp 50-60 procent av ytan medan en 4-bladig fyller 75-85 procent av en tänkt cirkel.

► Vulkning

Det finns två typer av propellrar. De med fast nav och de med ett gumminav, dvs vulkade nav. Vulkningen har flera funktioner, däribland:

  • Hindrar vibrationer från propellern till axeln (motorn)
  • Minskar korrision på propellern vid strömförlust
  • Minskar risken för att axeln skadas vid en grundstötning

Tecken på att vulkningen kan vara skadad eller sliten:

  • Båten har svårt att komma upp i planing även om motorn varvar ut
  • Vid skarpa svängar kan det kännas som att propellern kavitaterar

Så här tar du enkelt reda på om vulkningen har släppt från propellernavet:
Gör ett sträck på propellern och på vulkningen med en vattensäker penna och se om vulkningen flyttar sig. Med en märkning på propellern och vulkning kan du enkelt se om vulkningen har släppt (efter körning).